Självmedkänsla

Medkänsla är en personlig egenskap. En medkännande person lever sig spontant in i det som är besvärligt och ledsamt i andras livssituation och drivs av att försöka hjälpa sina medmänniskor. En enligt många moraliskt eftertraktad egenskap.

Självkänsla är kännedomen som handlar om uppfattningen vi har om oss själva och den man är. En svag självkänsla kan både vara att under- och överskatta sin person eller kapacitet, och behöver hållas isär från begreppet självförtroende som har med prestationer att göra.
God självkänsla är att veta vad man faktiskt går för.

Men vad är då självmedkänsla?

Det handlar om att stötta sig själv i de motgångar vi möter i stället för att reagera med hård kritik mot sig själv eller att kräva att allt jag gör ska vara perfekt alltid. Jag ska hjälpa och stötta mig själv i svåra lägen, låta mig få ”misslyckas” och tillåta mig att öva på det jag vill bli bra på!
I stället för att vara rädda för att misslyckas så ska vi skapa en tillåtande miljö inom oss själva. Att låta mig själv få spelrum att leka fram kunskap och känna mig trygg i mitt eget rum!
Det kan vara så att rädslan för att misslyckas hindrar oss från att röra oss fram i livet. Rädslan fängslar oss och effekten blir att vi stannar på samma fläck eller till och med regredierar (går tillbaka i utvecklingen).

Att vara självmedkänslig, då är jag i stället tillåtande och tänker lite annorlunda, som Pippi!

”Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert", säger Pippi med sin solskensinställning.

För vad kan hända, att vi får försöka igen och igen kanske justera lite. Jag själv är lika viktig som alla andra jag hjälper varje dag, eller hur!