Tänk vad allt kan bli bra trotts missöden.
Igår åkte vi upp till bergen för att åka skidor, sista branten innan Troddes torg började bilen att ryka från motorn. Vi stannade och kollade, motorn hade gått varm i uppförsbacken och helt plötsligt small det till. Tyvärr kunde vi inte se vad som hänt men med massor av vatten lyckades vi ta oss upp till byn. Stannade till på sidan om vägen för bilen gav upp. Motorn stannade. Jaha, vad gör vi nu då, bara att gå ut och försöka se vad som hänt. Fixade mer vatten och en vänlig cypriot stannade och tog fram verktygslådan för att hjälpa till. Han talade väldigt lite engelska men det fungerade bra ändå. Hasse och den cypriotiska mannen lokalisera vad som spruckit läck. Med en massa tejp lyckades de få slangen tät och diverse liter vatten senare bestämde vi oss för att vända åter hem i stället för att åka skidor. Vår hjälpsamme cypriot ville inte ha något för all den hjälp vi fått! Färden hemåt blev lätt stressad men jag passade på att ta lite kort i backen ned där vi även träffade en mamma med barn från Ukraina som frågade om de kunde få skjuts ned till Platres, byn närmast. Självklart gav vi dem skjuts eftersom vi fick hjälp av främling innan. Vi klarade oss förbi Limassol och ut på motorvägen till Paphos men utanför Afrodites klippa började bilen låta igen, tejpen började släppa. Mer vatten i kylaren och fortsatt färd, väl i Paphos köpte vi mer vatten och så klarade vi en bit till. Den långa uppförsbacken mot Tsada, vägen ned mot Stroumbi, där körde vi in på en mack som hjälpte oss med vatten och en kontakt med mekaniker i backen ovanför macken. Äntligen uppe men verkstan var stängt! Vi träffade på en man som hjälpte oss att ringa efter mekaniken som var på lunch, han hade så klart släkt i byn där vi bor. Mekanikern svarade att han skulle komma inom 10-15 minuter, det tog kanske 5 minuter så var han där och hjälpte oss med en ny slang direkt. 10 euro kostade det! Vilka människor det finns, så hjälpsamma. Vi som hade trott att det skulle ta lång tid och ringt våra grannar för att hämta oss kunde åka hem själva. Jag kan inte beskriva känslan när vi äntligen var hemma, både Hasse och jag var helt utpumpade av anspänningen av att ta oss hem men dagen slutade lyckligt och gav oss en massa erfarenhet om hur snälla och hjälpsamma människor är här på Cypern. Vi får ta en annan dag och åka upp till bergen för skidåkning! Trevlig helg! Irene
0 Comments
Leave a Reply. |
FörfattareIréne Hellström ICC Coach Arkiv
Oktober 2018
Kategorier
Alla
|