En helt ny vit värld!

I dag vaknade vi till en helt ny värld, det var vitt ute! Fortfarande så ser jag vita kullar utanför fönstret och klockan har passerat fem på eftermiddagen!

Det har tydligen inte varit så kall vinter här på 150 år! Vägar är avstängda och skolorna har varit stängda i vissa områden. Där det är snö måste bilarna ha fyrhjulsdrift eller snökedjor. Vi bestämde tidigt att i dag ska vi inte ut och köra även om vi är vana vid snö och har fyrhjulsdrift på jeepen så kan jag bara ana vilken vana de andra förarna har, nej det är nog säkrast att stanna hemma!

Läste häromdagen följande text:

En optimist tror att vi lever i den bästa av världar.
En pessimist är rädd för att vi faktiskt gör det.

Inte för att jag är pessimist snarare tvärt om, men snarare realist i den värld vi lever i idag i varje fall när det gäller snöiga och hala vägar.

Jag kommer ständigt tillbaks till detta med ledarskap och har funderat på detta med tillit till den övriga gruppen, att som ledare ha förmågan att se när och var en person passar in, har sin passion och verkligen kan göra underverk i sin roll i gruppen. 
Ett team där alla hittat sin plats, där de inte behöver konkurrera utan kan komplettera varandra, där vi tillåter varandra att glänsa och stråla! 
Ett sådant team gör underverk, skapar och når oanade höjder! 
Det sker helt säkert inte utan några problem men de talar om dem, använder dem till att bli starka, pushar, stöttar och hjälper varandra förbi hindren. De är tillåtande och skapar en miljö där alla kan växa!

Hur åstadkommer vi då detta – genom övning, förståelse, lyssna både med öron, ögon och kroppen! Vi pratar med varandra, förklarar när någon inte förstår, berättar och talar om när jag som person inte förstår. Använder alla språk, verbalt, kroppen, hörseln och synen ibland kanske även luktsystemet.
Låter kanske konstigt men jag tror vi måste använda alla sinnen för att kommunicera i ett bra team!

 Jag och maken är ett bra team, ganska ofta börjar han tala om idéer som jag sitter och tänker på, vi kompletterar varandra på så sätt att han förstår mina ritningar när jag berättar och när jag frågar varför han gör på ett sätt som jag kanske tycker är bakvänt så säger Hasse, ja du har nog rätt. Inte så ovanligt åt andra hållet heller. 
Vi har kanske lärt oss på ett sätt och tänker inte från andra hållet men för oss är det inget konstigt att testa.

Vi har väldigt kul tillsammans när vi testar och leker oss fram till olika lösningar! För mig är det en förutsättning till ett bra team, att ha kul, våga gå utanför komfortzonen.

I ledarskapsretreatet är det en självklar övning, att ha kul, lita på varandra och lita till sin egen magkänsla, testa och prova nya idéer!
Lita på processen och på oss ledare!

Irene