Att jämföra sig med andra gagnar dig inte det minsta även om du ibland känner dig lite bättre och någon gång mycket bättre, fast tyvärr blir du mest sänkt än upplyft. Självkänslan mår inte särskilt bra, snarare blir den helt urlakad och ändå fortsätter du att jämföra.
Att jämföra sig med andra är ett beteende som du måste sätta punkt för Nu, på en gång! Alla fakta är inte kända - du kan inget om personens historia, hur länge, hur mycket, vad har personen fått offra, vilka kvalifikationer, omständigheter eller andra faktorer som har spelat roll. Du kan inget om bakgrund eller dennes förutsättningar, så du har med andra ord inget att jämföra med! Är det en bild av verkligheten som du jämför dig med - ett fotografi taget i just det ögonblicket, bilden är vacker men du vet ingenting om den, är den verklig, retuscherad, en mask? Att jämföra din egen bistra verklighet med någon annans retuscherade bild är helt förkastligt.

• Du måste hitta din egen väg - din väg är den enda rätta för dig! Risken är annars att du går vilse i djungeln av vägar där vissa hittar rätt och andra navigerar fel. Någon sa ”sedan jag valde min egen väg har jag slutat att jämföra mig med andra eftersom jag är fullt upptagen med att trampa min egen stig”. Kloka ord, att jämföra sig med andra leder dig bara längre bort från din egen väg.
• Du blir ditt sanna jag: istället för att bli någon som är avundsjuk, fördömande och bitter så blir du sann! Du hedra dig själv och lever i sanning i en tillvar där du som person är lika viktig som alla annat i ditt liv. Du blir den som är förlåtande och accepterande, den som visar den rätta vägen.
• Du börjar se vad du behöver: du ser vad som gör dig rädd och du hittar vägen från rädslan, du börjar göra det som är viktigt. Du hittar din integritet, handlar efter dina värderingar, du hedrar ditt eget jag och växer dig stark.

Var den personen som du vill vara och alltid kommer att vara oavsett det är i dag eller i morgon. Uppskatta dig själv och lev ditt eget liv för du har bara det och ingen kommer att leva livet åt dig.

Hur vet man att man är lycklig, den frågan fick jag häromdagen.
Ja hur vet du att du är lycklig och hur vet du när du inte är det? Jag har hört många säga " om jag bara får detta, eller köper det här eller ........ Då kommer jag var lycklig.

Den amerikanska professorn i psykologi, Sonja Lyubomirsky, som länge forskat i hur lycka definieras och hur vi ska leva för att bli lyckliga hävdar att ungefär 50 % av hur lyckliga vi känner oss är genetiskt betingat, 10 % kommer från vår miljö, våra yttre omständigheter. Detta innebär alltså att hela 40 % av vår lycka utgörs av hur vi tänker, och hur vi beter oss.
Lyubomirsky menar att vi har mycket kraftfulla mentala verktyg för att skapa tillfredsställelse och lycka i våra liv.

Min fråga är då, Hur vet du att du inte redan är lycklig? Hur känner du då? Vad betyder lycka för dig? Kan du beskriva eller berätta om ett tillfälle då du var lycklig. Vad var det som gjorde att du kände lycka just då? Hur vill du ha det i stället?

När är då jag lycklig, just nu när jag skriver detta känner jag en stor lycka för att vi har yttrandefrihet i vårt land. För mig är ett lyckligt liv ett fullt liv.
Det är att handla efter egen vilja och känna att vi utvecklas, uppleva sig själv som kompetent i det du gör och att leva i djup samhörighet med andra människor.
Ett liv där du till fullo tillåter dig att uppleva varierande känslor och där du är tillfreds med ditt liv när du reflekterar över det.



Själv lever jag ett liv som jag är tillfreds med, gör det jag älskar, jobbar med det som är min passion, lever i ett jämlikt förhållande med den person jag vill dela mitt liv med.
Jag har 3 fantastiska barn och ett lika fantastiskt barnbarn . Ja, vad mer kan man begära!

Ett lyckligt liv är ett fullt liv.

Är du tillfreds med ditt liv?

Iréne