|
Tänk vad allt kan bli bra trotts missöden.
Igår åkte vi upp till bergen för att åka skidor, sista branten innan Troddes torg började bilen att ryka från motorn. Vi stannade och kollade, motorn hade gått varm i uppförsbacken och helt plötsligt small det till. Tyvärr kunde vi inte se vad som hänt men med massor av vatten lyckades vi ta oss upp till byn. Stannade till på sidan om vägen för bilen gav upp. Motorn stannade. Jaha, vad gör vi nu då, bara att gå ut och försöka se vad som hänt. Fixade mer vatten och en vänlig cypriot stannade och tog fram verktygslådan för att hjälpa till. Han talade väldigt lite engelska men det fungerade bra ändå. Hasse och den cypriotiska mannen lokalisera vad som spruckit läck. Med en massa tejp lyckades de få slangen tät och diverse liter vatten senare bestämde vi oss för att vända åter hem i stället för att åka skidor. Vår hjälpsamme cypriot ville inte ha något för all den hjälp vi fått! Färden hemåt blev lätt stressad men jag passade på att ta lite kort i backen ned där vi även träffade en mamma med barn från Ukraina som frågade om de kunde få skjuts ned till Platres, byn närmast. Självklart gav vi dem skjuts eftersom vi fick hjälp av främling innan. Vi klarade oss förbi Limassol och ut på motorvägen till Paphos men utanför Afrodites klippa började bilen låta igen, tejpen började släppa. Mer vatten i kylaren och fortsatt färd, väl i Paphos köpte vi mer vatten och så klarade vi en bit till. Den långa uppförsbacken mot Tsada, vägen ned mot Stroumbi, där körde vi in på en mack som hjälpte oss med vatten och en kontakt med mekaniker i backen ovanför macken. Äntligen uppe men verkstan var stängt! Vi träffade på en man som hjälpte oss att ringa efter mekaniken som var på lunch, han hade så klart släkt i byn där vi bor. Mekanikern svarade att han skulle komma inom 10-15 minuter, det tog kanske 5 minuter så var han där och hjälpte oss med en ny slang direkt. 10 euro kostade det! Vilka människor det finns, så hjälpsamma. Vi som hade trott att det skulle ta lång tid och ringt våra grannar för att hämta oss kunde åka hem själva. Jag kan inte beskriva känslan när vi äntligen var hemma, både Hasse och jag var helt utpumpade av anspänningen av att ta oss hem men dagen slutade lyckligt och gav oss en massa erfarenhet om hur snälla och hjälpsamma människor är här på Cypern. Vi får ta en annan dag och åka upp till bergen för skidåkning! Trevlig helg! Irene
0 Comments
 Jag älskar tulpaner, de luktar så gott och är så krispiga att ta i och samtidigt får de mig att tänka på våren! Våren ja, här är det verkligen vårväder i dag, mandelträden blommar i rosa och vitt. Under dem ligger en matta av vita blad som snö i det gröna gräset. Snö, ja imorgon bär det av mot Troodosbergen och skidåkning, ska bli fantastiskt härligt. Tittade förresten på VM i skidåkning både i dag och i går – 2 guldmedaljer till Sverige. Charlotte Kalla i går och Johan Olsson i dag, vilket team svenska landslaget är, vilket valla team de har! Där har de lyckats ordentligt! Alla gratulationer till våra guldmedaljörer ett fantastiskt arbete har de gjort! Teamarbete – vet du förresten att ca 70 % av allt förändringsarbete i företag misslyckas. Varför då? De flesta organisationer klarar idag med lätthet att genomföra den strukturella förändringen. Det de idag ofta misslyckas med är den del av ledarskapet som tar hand om medarbetare och kunder. Att leda en förändring handlar om att hantera människors osäkerhet och rädslor. Oftast är det team- och mellanchefer som ska genomföra de förändringar som högsta ledningen beslutat att genomföra. Då krävs det att chefen har fokus på tre olika områden: · Sig själv · Medarbetarna · Teamet eller organisationen Vilka är då de viktigaste frågorna? Jag själv · Hur hanterar jag förändring? · Vilka är mina personliga utmaningar i förändring? · Vilken är min roll i förändringsarbetet, vad kan jag påverka? · Vad behöver jag göra annorlunda? · Vilken är min naturliga beteendestil i förändring? · Hur påverkar min förändringsstil mina medarbetare? Medarbetare · Vilken förändringsstil har min medarbetare? · Hur kan jag stödja min medarbetare? · Vilken roll har min medarbetare i förändringsarbetet? · Vad har min medarbetare kontroll över och vad kan hon eller han inte påverka? · Har jag tydliggjort vad min medarbetare kan påverka? · Vilka är mina förväntningar på min medarbetare? Teamet eller organisationen · Vilken kunskap har organisationen om de processer som sker vid förändring? · Vad vet organisationen om målet med förändringen? · Vilka nätverk kan skapas för att stödja individer i förändring? · Hur kommer övertygelser och värderingar att påverka förändringsarbetet? Förändringsarbete kan delas upp i fyra faser: 1. Förstå 2. Bestäm 3. Utskilj 4. Fortsätt För att kunna förändra måste vi förstå. Har vi behov av förändringen Hur starkt kommer förändringen påverka medarbetarna eller kunderna? Sedan måste vi bestämma oss, vi måste skapa förstå och dela visionen och handlingsplanen. Alla måsta vara med på planen för att vi ska lyckas. Här gäller det att engagera medarbetarna, skapa nätverk och sprida information för att skapa förståelse! Förändringen kommer att sakta ned efter ett tag, kanske stanna upp helt. Här behöver vi se orsaken till stoppet och hitta hindren för att stävja och hitta en lösning. Så kommer då den fas som oftast kräver störst insats av det fyra faserna. Nu gäller det att fortsätta skapa motivation i en organisation som motsätter sig förändring. Det viktiga är att hitta de rätta individuella motivationsfaktorerna hos medarbetarna. Vill du veta mer om Extended DISC och förändring eller teamprofiler - mailto:ire.coach@gmail.com Irene Inte visste jag att de här dagarna som kom och gick var själva livet.
Fortfarande grått och trist vinterväder här på Cypern, regn och rusk. Nä nu längtar jag efter lite sol och värme! Det krävs viljestyrka för att motivera sig till att göra saker idag, men det är livet som pågår och vädret kan jag inte påverka bara min attityd. En god bok är alltid bra att ha tillhands! Har just läst ut en fantastisk bok som heter ”nu vill jag sjunga dig milda sånger” av Linda Olsson. Intressanta levnadsöden, skildringar av vänskap och hur vi hanterar sorg. Sorg och förlust– ja det är mycket som innefattas i den biten. Inte alltid så lätt att hantera och svårt att förstå. Sorg påverkar oss mer än vad vi tror och vår attityd till den är så olika. Sorg kan vara så mycket, förlust av en känsla, en gemenskap, kärlek, djur, människor även förlust av saker kan ge sorg. Sorg kan vi även känna när vi inte lyckas första gången vi gör saker men vissa saker behöver vi öva och åter öva för att det ska fungera som när vi var barn och skulle lära oss gå eller cykla. Det krävs tid och mycket övning! Sorg känner atleten när hon inte nåt målet med guldmedaljen i tävlingen. En känsla av sorg kan vi även få när ett projekt eller ett jobb är avslutat, när vi ska ta farväl av en grupp eller flytta från en gammal invand miljö, ett hus eller när vi går vidare till nya saker i livet så kan det bli en blandning mellan glädje och sorg i känslan av att lämna. Vi får lära oss mycket om hur vi skaffar oss saker, men väldigt lite kring hur vi gör när vi förlorar dem. Att känna sorg efter en förlust är normalt och naturligt. Reflektion, diskussion och kommunikation är otroligt viktig i denna bearbetning och att tillåta mig att känna sorg, ta det till mig och erfarenhet visar då att jag kan försonas med mig själv och det jag varit med om! Bearbetning av sorgen innebär att ha tillgång till sina positiva minnen, utan att de störs av ånger och samvetskval. Irene Green Monday här på Cypern, helgdag och då ska man flyga drake och grilla, den ortodoxa fastan börjar inför påsken. Vädret inbjuder inte till grillning i dag där vi bor, det regnar lite smått.
Själv har jag problem med nacken och vänster axel som säker beror på för lite stavgång. Den senaste veckan har bjudit på lite smått och gått i väderväg och förutom det så har det varit en intensiv jacktvecka då jägarna springer omkring och skjuter allt som kommer i deras väg. Det har varit ett hejdlöst pangande över allt och det känns rätt våghalsigt att ge sig ut i markerna. Så därav ingen stavgång men väl karneval och flera tåg att titta på både i Paphos och i Polis. Mycket barn utklädda till diverse olika djur, prinsessor och superhjältar. Känner mig ändå så lyckligt lottad att få vara här och nu! Att ha möjlighet och förmånen att få skapa och planera utbildningar både på webben och som föreläsningsserier och som workshops både i Sverige och här på Cypern. Kreativa dagar med olika grupper där vi hittar passionen, glädjen och ett sätt att utveckla sig själv, sitt ledarskap och sitt företag. Att få förmånen att göra kreativa saker som du aldrig provat på tidigare, se att du kan mycket med än du någonsin trott var möjligt är det röda tråden i detta. Tänk att jag kan göra detta, det gör mig så lycklig. Samtidigt har jag även förmånen att få göra andra kreativa saker som jag älskar. Att få hitta nya kreativa lösningar för gamla idéer, material och saker gör mig löjligt lycklig! Att sedan få dela med mig av detta till andra, att få använda och arbeta med min vision ”Skapa en bättre värld genom att få människor att växa och se sin inre styrka!” det gör lyckan fullkomlig! Som min favorit filosof skriver: ”Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.” – Kirkegaard Irene Att oroa sig för morgondagen, det är som att betala ränta på ett lån som man inte fått.
Oj vad tiden går när man har roligt, och inte hinner jag oroa mig heller. Inte för att jag är den typen men det är klart att tankar kommer ibland. Den där gröna gubben sitter ibland på axeln och pockar på uppmärksamhet, då brukar jag fundera på hur jag har det. Jag bor i ett land långt från Sverige, det är för det mesta varmt (ja inte de senaste dagarna). Vi friska, har mat på bordet, ett härligt hus, vi kan åka vart vi vill när vi vill! Vad har jag att oroa mig över! Tänk vad vi människor har förmåga att trissa upp detta, ta ut saker i förväg. Åh tänk om si eller så. ”Jag måste jobba hårt och spara till pension annars så kommer jag inte att klara mig”. Jag behöver nog ha två jobb annars räcker inte pengarna. Till vad? För det mesta ett stort hus inne i storstaden, en stor bil för grannen har en och han får inte tro att jag är sämre. Vad ska grannarna tänka när jag inte klippt gräsmattan. Oj, nu är min telefon ett år gammal tänk om någon ser mig med en, de kan tro att jag är fattig. Ja oj vad vi kan förstora upp saker i onödan. Ja inte missunnar jag någon att köpa saker men ibland går det lite till överdrift. Vi tar ut saker i förtid. Nu har det som tur är gått lite mode i att ”down sizea” som det kallas. Att ha en mindre bostad, jobba mindre för att vara med familjen, återanvända saker och hitta gratis saker i stället för att köpa. Emily Dickinson skriver - Att leva är så häpnadsväckande att det inte blir mycket tid över till något annat. Kanske ska vi tänka mer så, att dagarna som kommer och går är livet, försöka att bara vara här och nu och njuta av varandra. Se till att ha tomma luckor i kalendern till att umgås med vänner och familjen. Ha dagar då vi inte är uppkopplade digitalt, ta oss tid att läsa en god bok, spela spel med barnen eller var för inte ta en lång promenad med grannens hund i det vackra vädret. Ta nu helg, passa på och njut, det är ju nu livet pågår, just nu! Kram Irene I dag vaknade vi till en helt ny värld, det var vitt ute! Fortfarande så ser jag vita kullar utanför fönstret och klockan har passerat fem på eftermiddagen!
Det har tydligen inte varit så kall vinter här på 150 år! Vägar är avstängda och skolorna har varit stängda i vissa områden. Där det är snö måste bilarna ha fyrhjulsdrift eller snökedjor. Vi bestämde tidigt att i dag ska vi inte ut och köra även om vi är vana vid snö och har fyrhjulsdrift på jeepen så kan jag bara ana vilken vana de andra förarna har, nej det är nog säkrast att stanna hemma! Läste häromdagen följande text: En optimist tror att vi lever i den bästa av världar. En pessimist är rädd för att vi faktiskt gör det. Inte för att jag är pessimist snarare tvärt om, men snarare realist i den värld vi lever i idag i varje fall när det gäller snöiga och hala vägar. Jag kommer ständigt tillbaks till detta med ledarskap och har funderat på detta med tillit till den övriga gruppen, att som ledare ha förmågan att se när och var en person passar in, har sin passion och verkligen kan göra underverk i sin roll i gruppen. Ett team där alla hittat sin plats, där de inte behöver konkurrera utan kan komplettera varandra, där vi tillåter varandra att glänsa och stråla! Ett sådant team gör underverk, skapar och når oanade höjder! Det sker helt säkert inte utan några problem men de talar om dem, använder dem till att bli starka, pushar, stöttar och hjälper varandra förbi hindren. De är tillåtande och skapar en miljö där alla kan växa! Hur åstadkommer vi då detta – genom övning, förståelse, lyssna både med öron, ögon och kroppen! Vi pratar med varandra, förklarar när någon inte förstår, berättar och talar om när jag som person inte förstår. Använder alla språk, verbalt, kroppen, hörseln och synen ibland kanske även luktsystemet. Låter kanske konstigt men jag tror vi måste använda alla sinnen för att kommunicera i ett bra team! Jag och maken är ett bra team, ganska ofta börjar han tala om idéer som jag sitter och tänker på, vi kompletterar varandra på så sätt att han förstår mina ritningar när jag berättar och när jag frågar varför han gör på ett sätt som jag kanske tycker är bakvänt så säger Hasse, ja du har nog rätt. Inte så ovanligt åt andra hållet heller. Vi har kanske lärt oss på ett sätt och tänker inte från andra hållet men för oss är det inget konstigt att testa. Vi har väldigt kul tillsammans när vi testar och leker oss fram till olika lösningar! För mig är det en förutsättning till ett bra team, att ha kul, våga gå utanför komfortzonen. I ledarskapsretreatet är det en självklar övning, att ha kul, lita på varandra och lita till sin egen magkänsla, testa och prova nya idéer! Lita på processen och på oss ledare! Irene   Människans sinne klarar vad som helst, för det är där allting finns. – Joseph Conrad Ibland måste jag stanna upp och fundera, varför känner jag sol i hjärtat vissa dagar och sorg andra? I dag är en dag av sol, trott regn och blåst ute! Jag känner mig stark och lyckligt lottad, har tak över huvudet och människor som jag älskar och som älskar mig omkring mig. En stor del är att jag känner mig motiverad i det jag gör! Jag har tid att skapa saker och det blir som jag tänkt mig. Häromdagen fick Hasse ett uppdrag av mig, jag behövde en stege för att hänga kläder i sovrummet och hade fått en idé som jag bad honom hjälpa mig med. Häromkring ligger en massa rostiga armeringsjärn till ingen nytta i naturen, så jag bad honom om några smala brädor och att han kapade armeringsjärnet i bitar, borra hål i bräderna och slå i järnen i dem. Sedan målade jag den i samma svarta färg som jag målat de två byråarna vi har i sovrummet. Det blev så bra så nu ska han få såga till en till! Fantastiskt vad vi kan åstadkomma med ett öppet sinne och att se saker som finns som en möjlighet. Vi var ute och åkte bil för några dagar sedan och då låg en stor antenn på en åker och skrotade, den sa jag till Hasse skulle vara bra som spaljé till den stora klätterväxten i trädgården! Vi får se om jag törs ut och hämta skrotet och göra om den till en spaljé! Kanske är det så – mycket vi våra liv ser vi bättre med slutna ögon. Tanken skapar! Vågar vi ta oss själva på större allvar så kan vi göra stora saker här i livet! Förvänta dig mer av dig själv – få mer ut av livet! Mycket handlar om att leda sig själv och det är även förutsättningen om du ska kunna leda andra. För att kunna leda dig själv så krävs det en utvecklad självkännedom, och att du har en balans mellan ditt förnuft och känslor. Det går inte att bara ensidigt konstatera fakta och leva efter förnuftet, utan du måste ta hänsyn till dina känslor med. Du måste veta vem du är, varför du tänker och känner som du gör. Först när du förstår och accepterar dig själv, kan du växa och gå framåt inom många områden av dit liv! Irene   Om du ska ha några utsikter att lyckas med dina avsikter måste du ha fler insikter än åsikter – okänd. Tänkvärda ord – vi måste träna, träna på att leva ett bra liv. Det är ingen medfödd egenskap utan något vi måste träna varje dag. Vi måste reflektera, känna efter, förstå vad det är som gör oss bra och vad som gör oss mindre bra. Som Kirkegaard säger – livet kan bara begripas baklänges, men måste levas framlänges. När vi har facit i hand är det lätt att förstå men hur många gånger har vi det när vi står inför ett svårt val. Erfarenheten gör oss förberedda, övning och reflektion gör oss mer säkra på de val vi ska göra. Jag har inte bara ansvar för vad jag gör utan även för det jag inte gör. De saker jag väljer bort är även det ett val. Ibland går vi vilse, men då måste vi ta fram kompassen och fundera, reflektera över vilken väg och vilket val ska jag göra för att känna mig stark och tillfreds. Att gå vilse är som att öva för att hoppa över hindret i en höjdhoppstävling. I början klarar vi de låga hindren men sedan river vi när vi kommer till de höga hindren och där måste vi öva för att klara högre och högre höjder! När vi nått vårt yttersta är det dags att hitta en ny väg, en ny kurs på vår bana i universum. Som vi all vet är det omöjligt biologisk yngre, men väl äldre och kan vi då må bra så kommer livet med högsta sannolikhet kännas mer innehållsrikt. Allt beroende på livsstil, kunskap och vilka livsvillkor som omger oss. Vad krävs av mig som människa för att jag ska må bra och lyckas med mina avsikter? 1. Ha en strategi för livet – bestäm hur du vill att det ska se ut. 2. Utgå från din vardag – hur kan du ta ett litet myrsteg i rätt riktning varje dag. 3. Du bestämmer själv hur du mår – de flesta av oss föds friska, är friska och mår bra länge. Ohälsa kommer när du gör saker du inte vill, tänker och känner det du inte vill och hamnar i konflikt med dig själv. 4. Tänk positivt – börja dagen med en glad tanke och avsluta dagen med att tänka på något som gick riktigt bra under dagen. 5. Våga - ta ett egenansvar för dig själv. Irene  Måndag och dags för vatten gymnastik, skönt för det är så härligt varmt i vattnet!
Vi har haft en hel del regniga dagar men i dag har solen visat sig. Det ska bli mer snö i bergen under veckan, just nu har de 110 cm snö i backarna. Det är lite mer besvärligt att ta sig dit, det krävs fyrhjulsdrift eller snökedjor på bilen annars är det inte tillåtet att köra i Troodosbergen. De senaste dagarna har jag funderat över det här med livet. Vad är viktigast? Varför gör vi vissa saker och varför har jag en förmåga att förbise mig själv med jämna mellanrum. Och varför är det så svårt att ta sig i kragen och bara göra saker? Som det här med att träna, när det regnar och blåser hur kul är det då att ta på sig gympaskorna, sätta stavarna i handen och bara knata iväg. Nä, hundra saker dyker upp i huvudet, det är kallt, jag blir blöt, halt på de leriga vägarna för att inte tala om regnet. Det är som om någon häller en hink vatten över naturen och det upphör inte heller direkt utan är ihållande i flera timmar. Men vad skönt det är när jag tagit mig ut och återkommer hem trotts att jag blir genomvåt! Hm, ja jag bara undrar varför alla dessa tankar kommer. Annars brukar det komma en massa bra tankar och idéer när jag är ute. En av de saker som kommit för mig när jag varit ute och tränat är följande: Det viktigaste är att du är sann mot dig själv, följer din egen stjärna. Så länge du inte skadar någon annan människa bör det vara ditt rättesnöre. Låt inte andra människors rädsla begränsa ditt liv! Ja, varför låter vi andras tyckande och tänkande styra våra liv. Vi har olika förutsättningar och därför blir resultatet annorlunda för var och en av oss. Jag kanske tänker rött och du blått, någon annan grönt, helt olika, eller hur! Så vad är då det viktigaste, jo att jag/du är här. Miljoner gånger mindre viktigt är vad jag/du gör här, när och med vem! Att vara här och nu är viktigast! Irene  En fantastiskt vacker dag med tanke på det oväder vi haft i flera dagar med regn, hagel och en meter snö i Troodosbergen. Jag ser de vita topparna när jag ser ut genom fönstret. Luften är klar och krispig som en vårdag i Sverige.
Jag och Hasse har varit ute på promenad och sedan jobbat lite i trädgården, nu är rosorna klippta inför våren och allt som blåst ned under stormen borttaget. Det är så fantastiskt grönt på ängarna och de vilda orkidéerna blommar för fullt. Mandelträden har slagit ut i blom, både rosa och vita så vackra! Svårt att förstå hur sönderbränt det är under sommarmånaderna. Lika underbart som det är när solen skiner och värmer lika skrämmande är det när vinden viner och man tror att taket ska blåsa av och åskan mullrar så det skallrar i fönster och väggar. Det är tur att vi är två så vi kan krypa ihop tillsammans och kura skymning när det blåser och viner utanför, likväl som det är härligt att dela glädje, sol och bad när hettan slår till i augusti. Jag vet inte hur du har det men jag behöver ge vitamininjektion till mig själv med jämna mellanrum. Jag behöver känna stolthet över det jag gör, känna att jag är bra på det jag gör! Här handlar det inte om att söka bekräftelse av andra utan bekräfta mig själv. Att bekräfta sig själv, bosta sitt ego är mycket viktigt och jag tycker vi tenderar att bekräfta alla andra men glömma bort oss själva. Hur länge kan jag dränera mig själv på livskraft utan att fylla på energi, innan jag faller ihop. Tycker inte det finns någon anledning att testa det utan istället fundera på och peppa mig själv när jag gör något bra för det är jag värd! Varför är det så svårt att ta till oss detta, att jag själv är lika bra som någon annan. Jag brukar säga att vi måste tänka på oss själva i första hand för att kunna vara starka och finnas till för de vi har när och kära i vår omgivning. Vill jag kunna ge av mig själv så måste jag vara stark, ger mig själv vitamininjektioner i trygghet, egenbekräftelse och vikten av tycka om mig själv! Hur ska jag annars kunna coacha andra i att må bra om jag själv inte mår bra. Där kommer även attitydinkontinensen in. Alla läcker vi känslor och attityder så mår vi dåligt känner alla andra runt oss detta och hur kan jag då förmedla trygghet? För att förmedla bra tankar måste vi tänka bra, likväl som vi behöver må bra för att få andra att må bra! Så till dig – bosta ditt ego! Känn efter hur du mår och tänk på något riktigt bra som du gjort i dag och ge dig själv en härlig kram och applåd! Irene |
FörfattareIréne Hellström ICC Coach Arkiv
Oktober 2018
Kategorier
Alla
|
RSS-flöde
